allibidoràre , vrb: allidorai Definition
fàere a marcu de sàmbene pistau, in sa carena
Synonyms e antonyms
afidigare,
allidigorae,
ammarcorzare,
illibrinire
Etymon
srd.
Translations
French
devenir livide,
blêmir
English
to make livid
Spanish
amoratar
Italian
illividire
German
bläulich machen,
erbleichen.
asulàssu, asulàtzu , agt Definition
chi est unu pagu asulu, druchesau
Synonyms e antonyms
asullastu,
biaitognu
Sentences
in s'iscàtula de su cosíngiu tenia unu lúmburu de cotoni asulatzu
Scientific Terminology
clr
Etymon
srd.
Translations
French
bleuâtre
English
bluish
Spanish
azulado
Italian
azzurrógnolo
German
bläulich.
biaitógnu, biaitónzu , agt Definition
unu pagu biaitu, asulu
Synonyms e antonyms
asulassu
Scientific Terminology
clr
Etymon
srd.
Translations
French
bleuâtre
English
bluish
Spanish
azulado
Italian
azzurrógnolo
German
bläulich.
lídu , agt Definition
nau de sa carre, de sa pedhe, chi est in colore druchesau de pistadura (o fintzes de arrennegu)/ l. che figau pudésciu = biaitu meru (de s'arrennegu)
Synonyms e antonyms
ammalorau,
atanau,
biaitu,
líbidu*
Sentences
fit ruta in s'elva, lida che mortu ◊ l'ant leadu a punzos e pro cussu est totu lidu ◊ su pipiu portat sa manigedha lida de su fritu
2.
sa bírdia si est furriada lida po s'imbídia ◊ est castiendu su sciacu lida de su nervosu
Translations
French
blême,
livide
English
livid
Spanish
lívido,
amoratado
Italian
lìvido
German
bläulich,
striemig.
vírghinu , agt Definition
chi est de colore bleu
Synonyms e antonyms
biaitu,
cucuinu 1,
sambíngiu
Etymon
srd.
Translations
French
bleu,
bleuâtre
English
bluish
Spanish
azulado
Italian
bluastro
German
bläulich.