barracàju , nm Definition
chie bendhet cosa in is festas, is mercaos
Synonyms e antonyms
bendhidore,
paraderi
Sentences
sos barracajos sunt a boghes in chilca de che ispatzare sa cosa
Scientific Terminology
prf
Etymon
srd.
Translations
French
marchand ambulant
English
pedlar
Spanish
vendedor ambulante
Italian
venditóre ambulante
German
Straßenhändler.
binatéri , nm Definition
chie faet o contivígiat is binos, prus che àteru in is cantinas
Synonyms e antonyms
cantineri
Etymon
srd.
Translations
French
marchand de vins
English
cellarman
Spanish
bodeguero
Italian
cantinière
German
Kellermeister.
birduléri , nm: birdureri Definition
(f. -a) butegheri chi bendhet is birduras
Synonyms e antonyms
berdurarju,
erbadore,
erbajolu,
insaladeri
Sentences
sa birdurera at portau una crobi de gureu de campu, cicória e martutzu a bendi in citari
Scientific Terminology
prf
Etymon
srd.
Translations
French
marchand de légumes
English
greengrocer
Spanish
verdulero
Italian
verduràio,
erbaiòlo,
erbivéndolo
German
Gemüsehändler.
cantinéri , nm Definition
custódiu de una cantina
Scientific Terminology
prf
Translations
French
marchand de vins
English
cellarman
Spanish
bodeguero
Italian
cantinière
German
Kellermeister.
castagnéri , nm, agt: castangeri,
castanzeri Definition
chie ingollet a giru castàngia po bèndhere; chi o chie narat fàulas
Synonyms e antonyms
castanzaju
/
carigaju,
fabularzu,
fauànciu,
mincidiosu,
patateri
Sentences
acò sos castanzeris! ◊ bi at unu castanzeri in ziru: bae a comporare pagas castanzas!
2.
castanzeris coriosos b'at chi narant chi bolat su molente!
Etymon
srd.
Translations
French
marchand de marrons
English
chesnut seller
Spanish
castañero
Italian
castagnaro
German
Kastanienverkäufer.
comparadòri , nm: comporadore,
comporatore,
compradori Definition
chie faet sa còmpora, mescamente nau de chie dhu faet a mestieri po bèndhere torra / essire c. = bènniri ccn. chi bollit comporai
Synonyms e antonyms
arragateri,
comporante
| ctr.
bendhidore
Sentences
is comparadoris fiant essius luegus ◊ bi at bénnidu comporadores e ant cuntratadu pro bèndhere sos anzones ◊ sos comporatores fint già turvandhe sa robba chi aiant comporatu! ◊ si mi essit comporadore bendho su bestiàmine ◊ totu is compradoris iant cicau de dhu cullunai
Etymon
srd.
Translations
French
acheteur,
marchand en gros
English
buyer,
wholesaler
Spanish
comprador,
mayorista
Italian
compratóre,
acquirènte,
grossista
German
Käufer,
Großhändler.
faturànte, faturànti , nm Definition
chie còmporat bestiàmene po dhu torrare a bèndhere
Synonyms e antonyms
carnanseri
Translations
French
marchand de bétail
English
cattle dealer
Spanish
comerciante de ganado
Italian
commerciante di bestiame
German
Viehhändler.
forredhàju , nm Definition
cussu chi faet e bendhet sa castàngia orrostia
Scientific Terminology
prf
Etymon
srd.
Translations
French
marchand de marrons
English
roast chesnut seller
Spanish
vendedor de castañas asadas
Italian
caldarrostàio
German
Kastanienröster.
frutéri , nm Definition
arregateri chi bendhet frutuàriu; fintzes unu chi faet meda in su frutuàriu, chi dhi praghet
Synonyms e antonyms
frutureri
Etymon
ctl.
fruyter
Translations
French
marchand de primeurs
English
greengrocer
Spanish
frutero,
verdulero
Italian
fruttivéndolo
German
Obsthändler.
fruturéri , nm Definition
butegheri chi bendhet frutuàriu
Synonyms e antonyms
fruteri
Sentences
tiu Antiogu est unu frutureri tramposu!
Etymon
srd.
Translations
French
marchand de primeurs
English
greengrocer
Spanish
frutero,
verdulero
Italian
fruttivéndolo
German
Obsthändler.
mercantíle, mercantíli , agt, nm Definition
chi pertocat su cummérciu; nave chi carrat cosa
Translations
French
mercantile,
marchand (navire marchand)
English
mercantile,
merchant ship
Spanish
mercantil
Italian
mercantile
German
kaufmännisch,
merkantil,
Handelsschiff.
pudhàju , nm Definition
(f. -a) chie bendhet pudhos, caboniscos, petza de pudha o de cabone; fintzes acúliu o aprigu de pudhas, pudharzu
2.
currit a sa domixedha sua acanta de su pudhaju
Surnames and Proverbs
smb:
Puddaia
Etymon
srd.
Translations
French
marchand de volaille
English
poulterer
Spanish
pollero
Italian
pollivéndolo
German
Hühnerverkäufer.
vinatéri , nm Definition
bendhiolu de binu
Synonyms e antonyms
tzilleràgiu
Translations
French
marchand de vin
English
wine-seller
Spanish
vinatero
Italian
vinàio
German
Weinhändler.