barracàju , nm Definition chie bendhet cosa in is festas, is mercaos Synonyms e antonyms bendhidore, paraderi Sentences sos barracajos sunt a boghes in chilca de che ispatzare sa cosa Scientific Terminology prf Etymon srd. Translations French marchand ambulant English pedlar Spanish vendedor ambulante Italian venditóre ambulante German Straßenhändler.

binatéri , nm Definition chie faet o contivígiat is binos, prus che àteru in is cantinas Synonyms e antonyms cantineri Etymon srd. Translations French marchand de vins English cellarman Spanish bodeguero Italian cantinière German Kellermeister.

birduléri , nm: birdureri Definition (f. -a) butegheri chi bendhet is birduras Synonyms e antonyms berdurarju, erbadore, erbajolu, insaladeri Sentences sa birdurera at portau una crobi de gureu de campu, cicória e martutzu a bendi in citari Scientific Terminology prf Etymon srd. Translations French marchand de légumes English greengrocer Spanish verdulero Italian verduràio, erbaiòlo, erbivéndolo German Gemüsehändler.

cantinéri , nm Definition custódiu de una cantina Scientific Terminology prf Translations French marchand de vins English cellarman Spanish bodeguero Italian cantinière German Kellermeister.

castagnéri , nm, agt: castangeri, castanzeri Definition chie ingollet a giru castàngia po bèndhere; chi o chie narat fàulas Synonyms e antonyms castanzaju / carigaju, fabularzu, fauànciu, mincidiosu, patateri Sentences acò sos castanzeris! ◊ bi at unu castanzeri in ziru: bae a comporare pagas castanzas! 2. castanzeris coriosos b'at chi narant chi bolat su molente! Etymon srd. Translations French marchand de marrons English chesnut seller Spanish castañero Italian castagnaro German Kastanienverkäufer.

comparadòri , nm: comporadore, comporatore, compradori Definition chie faet sa còmpora, mescamente nau de chie dhu faet a mestieri po bèndhere torra / essire c. = bènniri ccn. chi bollit comporai Synonyms e antonyms arragateri, comporante | ctr. bendhidore Sentences is comparadoris fiant essius luegus ◊ bi at bénnidu comporadores e ant cuntratadu pro bèndhere sos anzones ◊ sos comporatores fint già turvandhe sa robba chi aiant comporatu! ◊ si mi essit comporadore bendho su bestiàmine ◊ totu is compradoris iant cicau de dhu cullunai Etymon srd. Translations French acheteur, marchand en gros English buyer, wholesaler Spanish comprador, mayorista Italian compratóre, acquirènte, grossista German Käufer, Großhändler.

faturànte, faturànti , nm Definition chie còmporat bestiàmene po dhu torrare a bèndhere Synonyms e antonyms carnanseri Translations French marchand de bétail English cattle dealer Spanish comerciante de ganado Italian commerciante di bestiame German Viehhändler.

forredhàju , nm Definition cussu chi faet e bendhet sa castàngia orrostia Scientific Terminology prf Etymon srd. Translations French marchand de marrons English roast chesnut seller Spanish vendedor de castañas asadas Italian caldarrostàio German Kastanienröster.

frutéri , nm Definition arregateri chi bendhet frutuàriu; fintzes unu chi faet meda in su frutuàriu, chi dhi praghet Synonyms e antonyms frutureri Etymon ctl. fruyter Translations French marchand de primeurs English greengrocer Spanish frutero, verdulero Italian fruttivéndolo German Obsthändler.

fruturéri , nm Definition butegheri chi bendhet frutuàriu Synonyms e antonyms fruteri Sentences tiu Antiogu est unu frutureri tramposu! Etymon srd. Translations French marchand de primeurs English greengrocer Spanish frutero, verdulero Italian fruttivéndolo German Obsthändler.

mercantíle, mercantíli , agt, nm Definition chi pertocat su cummérciu; nave chi carrat cosa Translations French mercantile, marchand (navire marchand) English mercantile, merchant ship Spanish mercantil Italian mercantile German kaufmännisch, merkantil, Handelsschiff.

pudhàju , nm Definition (f. -a) chie bendhet pudhos, caboniscos, petza de pudha o de cabone; fintzes acúliu o aprigu de pudhas, pudharzu 2. currit a sa domixedha sua acanta de su pudhaju Surnames and Proverbs smb: Puddaia Etymon srd. Translations French marchand de volaille English poulterer Spanish pollero Italian pollivéndolo German Hühnerverkäufer.

vinatéri , nm Definition bendhiolu de binu Synonyms e antonyms tzilleràgiu Translations French marchand de vin English wine-seller Spanish vinatero Italian vinàio German Weinhändler.

«« Search again