arrullòni , nm: orrullone,
rulloni Definition
sa birilla (frutu) de su tziníbiri burdu; imbodhigu mannu tundhu; su limbatzu de una campana
Synonyms e antonyms
baga,
bobbolledha,
bòdhero
Idioms
csn:
a. de casu = casizolu; a. de mari = zenia de ballina chi si faghet de biculaza d'erbas de mare, totu afissa afissa; a. de perda = nodu, crastu (fintzas mannu)
Sentences
bufa, ca custu no est binu de arrulloni!
Translations
French
baie
English
berry
Spanish
enebrina,
rollo
Italian
còccola
German
Beere.
bebberèche , nm Definition
genia de birilla chi faent unas cantu matas (tziníbiri, cipressu), cun su sèmene
Scientific Terminology
rbr
Etymon
srd.
Translations
French
galbule
English
juniper berry
Spanish
gálbula
Italian
gàlbulo
German
Beerenzapfen.
bobbolèdha , nf: bobboredha Definition
sa birilla de su tzinníbiri; cosa a bocighedhas / una b. de tzúcuru = pedra de túcaru
Synonyms e antonyms
bobborichina,
bobbulichedha,
bòdhero,
bulluchedha
Etymon
srd.
Translations
French
baie du genévrier
English
juniper berry
Spanish
baya del enebro,
nebrina
Italian
còccola del ginépro
German
Wacholderdbeere.
ghilidòne , nm: ghilisone,
ghilisoni Definition
sa melighedha chi faet su lidone
Synonyms e antonyms
alidone,
meladidone,
memeledhu,
mendhilicotu,
pègora 1
Sentences
medas pillochedhus si faint aciapai in su lobu bichendu ghilisonis o bremis o seminedhus (G.Moi)◊ dónnia dí portàt is crabas a pàsciri acantu podiant papai ghilisone
Etymon
srdn.
Translations
French
arbouse
English
arbutus berry
Spanish
madroño
Italian
corbézzola
German
Frucht des Erdbeerbaumes.
ghínda , nf: ghinga Definition
genia de cheréssia, unu pagu marigosa; su pl. e in cobertantza, cropos, surra
Synonyms e antonyms
cariasambriaga,
cerexiabburda
/
colpu,
dobbe
/
bidhighitu,
bistonca
2.
conca de ossu, bolis provai un'àtera surra de ghingas?! ◊ oi dhu tocu de ghingas!
Etymon
ctl., spn.
Translations
French
griotte
English
sour black berry
Spanish
guinda
Italian
vìsciola,
amarèna
German
Sauerkirsche,
Amarelle,
Weichselkirsche.
isermègna , nf Definition
su frutu chi bogat sa superba
Synonyms e antonyms
sísaba,
supelva
Etymon
spn.
cermeña
Translations
French
sorbe
English
service berry
Spanish
serba
Italian
sòrba
German
Vogelbeere.
lidòne , nm: alidone,
lidrone,
lione,
lioni 1 Definition
genia de mata, no tanti manna, chi faet unu frutu (upm) che una cheréssia ma prus tundhu, orrúbiu candho est cotu (in atóngiu) e totu puntighedhas a parte de fora
Sentences
traessendhe sos rujos pianos e sos buscos de inteltzu e lidone (A.Casula)◊ is piciochedhos funt arregollendu bobbolledhas de lione
Scientific Terminology
mt, Arbutus unedo
Etymon
ltn.
unedone(m)
Translations
French
arbousier,
busserole
English
arbutus berry
Spanish
madroño
Italian
corbézzolo
German
Erdbeerbaum.
meladidòne , nf, nm: melalidone,
melalione,
melaulidone,
meluchidone,
meludidone,
melulidone,
meraridoni,
merarioni,
merulidone,
meurioni Definition
sa mela, melighedha, de su lidone, e fintzes sa mata etotu / inchesu che su meladidone (nau de ccn)= cun sa cara orrúbia che fogu
Synonyms e antonyms
alidone,
baca 1,
billella 2,
bilisone,
chelleisone,
ghilidone,
lasarione,
lisone,
memeledhu,
mendhilicotu
Sentences
portat is trempas arrúbias che unu merarioni ◊ sa pitzinna est chin sa cara ruja che meladidone
2.
fit inamoradu de s'ària de su monte, de sos buscos de meluchidone e de iscoba
Etymon
srd.
Translations
French
arbouse
English
arbutus berry
Spanish
madroño
Italian
àlbatra,
corbézzola
German
Frucht des Erdbeerbaumes.