argioléri , agt: arxoleri Synonyms e antonyms
badaceri,
ciaciareri,
ciaramedha,
foxileri,
giacarone,
illanadu,
paraleta,
paraletadore,
prafateri
Scientific Terminology
ntl
Etymon
srd.
Translations
French
bavard
English
chatterbox
Spanish
hablador
Italian
chiacchieróne
German
geschwätzig.
arrejonadítu , agt Definition
chi istat sèmpere a chistionu, chi dhi praghet a chistionare, chi ischit chistionare
Synonyms e antonyms
arrejonatore,
ciaciareri,
gargale,
paraletadore
| ctr.
mudurcu
Sentences
fit un'ómine chi legiat meda, arrejonaditu e fundhadu
Etymon
srd.
Translations
French
bavard
English
chatter
Spanish
charlatán,
hablador
Italian
chiacchieróne
German
geschwätzig.
badulósu , agt Definition
chi o chie istat sèmpere foedhandho a isciolóriu
Synonyms e antonyms
argioleri,
badaciosu,
ciaciareri,
ciaciarone,
ciaramedha,
ciavanone,
faduile,
giacarone,
illanadu,
paraleta,
paraletadore,
tàcula
Scientific Terminology
ntl
Etymon
srd.
Translations
French
bavard,
babillard
English
chatterbox
Spanish
charlatán
Italian
ciarlóne
German
geschwätzig.
ciarrulòne , agt, nm Definition
chi o chie istat sèmpere foedhandho, mancari chentza cabu, ca dhi praghet a foedhare
Synonyms e antonyms
argioleri,
badaceri,
barrosu,
càdara,
ciaciareri,
ciaramedha,
ciarrone*,
illanadu,
paraleta,
paraletadore,
tàcula,
tzarrantinu
Scientific Terminology
ntl
Translations
French
bavard
English
chatty (person)
Spanish
hablador
Italian
ciarlièro
German
geschwätzig,
Schwätzer.
crastuléri , agt, nm Definition
chi o chie istat naendho a s'afaiu de s'unu e de s'àteru cosas chi no dh'important
Synonyms e antonyms
allegàrgiu,
alleghinzanu,
bodheteri,
chistionarzu,
colesseri,
cràstulu,
crocoleri,
faduile,
fominzu,
foxileri,
licuteri,
liuteri,
livitzanu,
lorodhosu,
novedharzu,
piscinàrgiu
Scientific Terminology
ntl
Etymon
srd.
Translations
French
cancanier,
potinier
English
gossip (y)
Spanish
chismoso
Italian
pettégolo,
cicalatóre
German
geschwätzig,
Schwätzer.
cràstulu , agt, nm Definition
chi o chie tenet s'abbitúdine de istare criticandho a s'unu e a s'àteru; nau de sa boghe, chi est arta, forte
Synonyms e antonyms
alleghinzanu,
bodheteri,
colesseri,
contulàgliu,
crastuleri,
fominzu,
foxileri,
liuteri,
livitzanu,
lorodhosu,
novedharzu,
piscinàrgiu
/
scrillitosu
Sentences
fiat una fémina cràstula, sempri fuedhendi de is fatus allenus
Scientific Terminology
ntl
Etymon
srd.
Translations
French
cancanier,
perçant,
criard
English
gossip,
tattler,
strident
Spanish
chismoso
Italian
pettégolo,
strìdulo
German
geschwätzig,
Schwätzer,
grell.
credhécu , agt Definition
nau de unu, chi si apicigat, chi istat aifatu de s'àteru giaendho ifadu
Synonyms e antonyms
alliadu,
genosu
Etymon
srd.
Translations
French
cancanier
English
tattler
Spanish
pesado,
lata
Italian
ciancióso
German
geschwätzig.
illeredhiàu , pps, agt Definition
de illeredhiare; chi istat a leredha, sèmpere naendho chentza cabu e ne coa
Synonyms e antonyms
ciaciareri,
gargale,
labredhiosu,
paraletadore,
trepedhosu
/
cdh. sculdiulatu
Translations
French
bavard,
inconséquent
English
chatterer,
rambling
Spanish
hablador,
inconsecuente
Italian
chiacchieróne,
sconclusionato
German
geschwätzig,
unschlüssig.
scucéri , agt, nm Definition
chi o chie istat aifatu, iscurtandho, che un'ascúcia, chi istat cricandho chistiones angenas chentza cabu
Synonyms e antonyms
contulàgliu,
cràstulu,
fominzu,
foxileri,
liuteri
Sentences
- Gomai est in s'oru de s'enna… - Lassaincedha intrai! - Scucera bella! ◊ ge no at a nai ca no si ndi acatat de is cosas, cussa scucera: depit èssi tota sa dí manna innias! ◊ fiat intrau a iscruculliai in domu, cun sa scusa de una cotura de fà, pariat unu scuceri!
Scientific Terminology
ntl
Etymon
srd.
Translations
French
potinier
English
gossipy,
gossiper
Spanish
chismoso,
cotillero
Italian
pettégolo
German
geschwätzig,
Klatschmaul.