abriàre , vrb Definition
dhu narant de su porcu chi a fortza de arratzare male si che faet coment'e a sirbone, si che arestat de arratza
Synonyms e antonyms
aferare,
agrestare,
arruarzare,
eremire,
imburdiri
Etymon
srd.
Translations
French
devenir sauvage
English
to grow wild
Spanish
volverse salvaje el cerdo
Italian
inselvatichirsi
German
verwildern.
abriòne , nm Definition
cosa areste meda
Synonyms e antonyms
crabione
Surnames and Proverbs
smb:
Abrioni
Etymon
srd.
Translations
French
sauvage
English
big wild
Spanish
salvaje
Italian
selvaticóne
German
sehr wild.
aferàre , vrb Definition
su si fàere a fera, arestare
Synonyms e antonyms
abriare,
agrestare,
arruarzare,
eremire,
imburdiri
Etymon
srd.
Translations
French
devenir sauvage
English
to grow wild
Spanish
volverse salvaje
Italian
inselvatichirsi
German
verwildern.
agrestàre , vrb: arestai,
arestare Definition
essire areste, si narat de animales e de erbas chi, unu tempus contivigiaos cun su trebballu, dhos ant lassaos a sirba issoro, abbandhonaos, e ant pérdiu in calidade; si narat fintzes de is terrenos lassaos chentza trebballaos chi si prennent de totu su chi dhue naschit; nau de gente, istare aillargu de is àteros agiummai coment'e tenendho bregúngia o ifadu de sa cumpangia, fàere che a s'animale areste chi no si lassat tocare nudha nudha
Synonyms e antonyms
abriare,
aferare,
arestire,
arruarzare,
eremire,
imbragadinai,
imburdiri,
irratzare
/
ammugronare,
assirbonae,
azanare
| ctr.
ammasedare
Sentences
custu frenugu si ch'est arestadu ◊ nos fit mancadu su batu: apustis de meda za l'amus àpidu ma si che fit arestadu e a lu cramare no beniat prus
Etymon
srd.
Translations
French
rendre sauvage
English
to make wild
Spanish
volver silvestre (plantas),
salvaje (animales),
huraño (personas)
Italian
inselvatichire
German
verwildern.
ammugronàre , vrb rfl: ammurvonai Definition
nau de gente, coment'e fàere a muvrone, arestosu
Synonyms e antonyms
agrestare,
assirbonai
| ctr.
ammasetare
Etymon
srd.
Translations
French
devenir sauvage
English
to grow wild
Spanish
volverse salvaje
Italian
inselvatichirsi
German
verwildern.
arestàdu , pps Definition
de arestare
Synonyms e antonyms
agreste,
agrestiu,
arestidu
Translations
French
devenu sauvage
English
made wild
Spanish
vuelto silvestre,
salvaje
Italian
inselvatichito
German
verwildert.
arrusticài , vrb Definition
su si fàere areste
Synonyms e antonyms
agrestare,
irrusticai
Etymon
srd.
Translations
French
rendre sauvage
English
to become wild
Spanish
volverse salvaje,
silvestre
Italian
inselvatichire
German
verwildern.
berbèsa , nf Synonyms e antonyms
erbagràbina 1,
bascumarinu
Translations
French
giroflée,
matthiole à fruit à trois cornes
English
sea viola
Spanish
alhelí salvaje
Italian
vïòla marina
German
Dreihörnige Levkoje.
circarèdha , nf: circuredha Definition
duas arratzas de anades: sa prus pitica de is europeas, chi faet abbitu in Sardigna prus che àteru in ierru e in beranu, e un'àtera chi che abbitat in beranu in logos de paule
Synonyms e antonyms
anadone,
crabedhu
Scientific Terminology
pzn, anas creca, a. querquedula
Etymon
srd.
Translations
French
sarcelle d'hiver
English
teal
Spanish
cerceta,
pato salvaje
Italian
alzàvola,
marzaiòla
German
Krickente.
faràstigu , agt, nm, nf: foràstia,
foràstigu,
foràstiu Definition
coment'e calidade, chi est areste, chi no est cosa prantada, chi no est tenta contu; genia de erba a cannàile longu, in terra, a fògias mannas largas, chi in s’istade faet unu frutu mannu meda, tundhu o unu pagu longu, a còrgia grussa, orrúbiu in mesu candho est cotu e abbosu meda: melone foràstiu
Synonyms e antonyms
agreste,
buldu
/
pateca,
síndia
Sentences
mi est capitau de ai bistu unu foràstiu chi si no fut chimmanta chilus fortzis dhus superàt!
Scientific Terminology
rbzc, frt, Citrullus lanatus
Etymon
ltn.
*forasticus
Translations
French
sauvage,
pastèque
English
wild,
watermelon
Spanish
salvaje,
silvestre,
sandía
Italian
selvàtico,
angùria
German
wild,
Wassermelone,
Arbuse,
Zitrulle.