astragàre , vrb: astrare Definition
fàere a astrau, a ghiàciu, ifridare meda
Synonyms e antonyms
achirdinae,
agiatzare,
ammarmurai,
astraorare,
belare,
cancarai,
chilighiai,
cungelai,
ghiaciai,
istriorai,
marcoriare,
marmurizai
| ctr.
caentare,
isastragare,
iscagiae
Sentences
est una note de traconarza chi astrat sas funtanas e assutat sa terra (L.Pusceddu)
Scientific Terminology
tpm
Etymon
srd.
Translations
French
geler
English
to freeze
Spanish
helar
Italian
gelare,
ghiacciare,
raggelare
German
gefrieren.
astraoràre , vrb: astrorare Definition
fàere astraore, fàere fritu meda, fritu forte de cagiare totu
Synonyms e antonyms
agiatzare,
ammarmurai,
astragare,
chilighiai,
ghiaciai
Scientific Terminology
tpm
Etymon
srd.
Translations
French
geler
English
to ice
Spanish
helar
Italian
ghiacciare,
gelare
German
gefrieren.
atortoràre , vrb Definition
ifridare meda, ammarmurare, fàere tostau de su fritu
Synonyms e antonyms
abbidhiritzai,
acancarronae,
ateterigare,
cancarai,
ingortigai,
inteterighedhare,
tostorare,
tostorichedhare
Sentences
s'aera che una fritza li pungheit sa cara atortorèndheli tota sa carena ◊ sa pedhe mia est atortorada de s'astrau
2.
no bastat un'oju de sole a inchèndhere custu coro atortoradu, ca tue no mi ses fizu e ne deo ti so mama
Etymon
srd.
Translations
French
geler
English
to freeze
Spanish
helar
Italian
gelare
German
zufrieren.
cancarài , vrb: cancarare,
cancherai,
cancherare,
cancheriare,
chencheriai,
cranculae,
cranculai Definition
fàere a cancarrone o intostare de su fritu; fàere dòlere meda cun ccn. iscutulada forte o faendho isfortzu, tocandho
Synonyms e antonyms
abbidhiritzai,
acancarronae,
aggrancare,
ateterigare,
cancaritare,
ingortigai,
inteterighedhare
/
achirdinae,
agiatzare,
ammarmurai,
astragare,
belare,
cascarare 1,
marmurizai
/
aggangrenare,
agghegiare
Sentences
su trigu cheret messadu innantis de si cancarare
2.
si lu torras a tocare ti càncaro sa manu! ◊ su fritu mi est cancarendhe sas manos ◊ cudha bòcia de ortigu cranculàt su pei, tirendu! ◊ messendu a fraci crànculat su bratzu
3.
itzi chi si lu giughent cua cua prite no lis canchériet sa bua nisciunu, candho su chi est cunsiderat (G.Sini)◊ no dha chencherist sa ferira!
Etymon
srd.
Translations
French
rétracter,
engourdir,
transir
English
to numb
Spanish
entumecer,
agarrotar,
helar
Italian
rattrappire,
assiderare,
intirizzire
German
steif werden.