àrridu , agt Definition nau de cosa, chi no aguantat a dha indrúchere, chi si segat po dh'atrotigare fintzes pagu pagu, chi est tzacarrosu; nau de gente, unu chi no faet a dhi nàrrere nudha ca s'inchietat luego, arrespondhet male, a tzérrios / pane à., linna, terra à.; boghe à. = genia de boxi arta, forte, scrillitosa, ma no tanti grussa; à. che bidru Synonyms e antonyms adustu, allilliradu, asciutu, assicorrau, círdinu, fracadinu, sicu, tzacarrosu | ctr. modhe, lentu Sentences su panevresa, ca est àrridu, durat carchi mese ◊ sa cosa àrrida si segat dereta ◊ sa canna de su trigu fuit tosta e àrrida, de messare 2. za ses àrridu, oe, chi no faghet a ti nàrrere nudha: mih no ti seghes, mih!… Surnames and Proverbs smb: Arridu Etymon ltn. *arridus Translations French croquant English crisp Spanish tostado, seco Italian croccante German knusperig.

catòne , nm Definition druche fatu cun méndhula e mele cotos impare a múrigu a múrigu, tostau àrridu candho est fridu Synonyms e antonyms gató Scientific Terminology drc Etymon itl. gató Translations French gâteau aux amandes English sweet made of honey and almonds Spanish dulce de almendras Italian croccante (alle màndorle, alle nocciòle) German Krokant.

gató, gatòe , nm: ghitou Definition druche fatu cun méndhula e mele cotos impare a mórigu a mórigu, àrridu candho ifridat Synonyms e antonyms cartò, catone Sentences mamma mi at fatu unu gatoe mannu po sa festa Scientific Terminology drc Etymon itl. gattò Translations French gâteau à base d'amandes et du miel English sweet stuffed with almonds Spanish dulce con miel y almendras Italian croccante (alle màndorle, alle nocciòle) German eine Art Mandelkrokant.

tzacarrínu , agt Definition chi tzacarrat, chi faet a tzàcurru, nau mescamente de cosas de papare / àxina tzacarrina = aghedhosa, a pibione tostau Synonyms e antonyms tzacarradore, tzacarrosu Etymon srd. Translations French croquant English crisp Spanish crujiente Italian croccante German knusprig.

«« Search again