achichinàre , vrb: achiconare Definition
foedhandho de erbas e laores, tocare a népide, fàere niedhu coment'e unu chicone
Synonyms e antonyms
abburvurare,
afurconare,
anneulare
Etymon
srd.
Translations
French
nieller
English
to affect by smut
Spanish
atizonarse
Italian
rèndere golpato,
annerito dalla gólpe
German
vom Steinbrand befallen,
geschwärzt werden.
additzosàre , vrb Definition
fàere cuntentos, prexaos, addiciaos, diciosos
Etymon
srd.
Translations
French
rendre heureux
English
to make happy
Spanish
hacer feliz,
dichoso
Italian
rèndere felici
German
beglücken.
afungurài , vrb Definition
fàere prus fundhudu
Synonyms e antonyms
aprofundai,
devucare,
indevucare,
istuvucare,
tuvucare
Etymon
srd.
Translations
French
approfondir
English
to make deeper
Spanish
profundizar,
rehundir
Italian
rèndere più profóndo
German
tiefer machen,
austiefen.
allutinài , vrb Synonyms e antonyms
abbiare,
allutae
Etymon
srd.
Translations
French
raviver
English
to give life
Spanish
avivar,
animar
Italian
rèndere vivo
German
lebendig machen.
ammarigosàe, ammarigosài , vrb Definition
fàghere rànchidu, marigosu
Synonyms e antonyms
amargai,
irranchidare
| ctr.
indrucai,
indruchire
Etymon
srd.
Translations
French
rendre amer
English
to make bitter
Spanish
volver amargo
Italian
rèndere amaro
German
bitter machen.
ammudigonàre , vrb: ammutigonare Definition
essire mudurcos, de pagos foedhos, abbarrare citios
Synonyms e antonyms
ammutullonare,
citire
Sentences
sa vida de campagnolu che l'aiat unu pagu ammudigonadu ◊ si est ammutigonadu unu pagu e poi si est postu a nàrrere
Etymon
srd.
Translations
French
rendre taciturne
English
to make taciturn
Spanish
ser taciturno
Italian
rèndere o stare taciturno
German
schweigsam sein.
annidài, annidàre , vrb: annitare,
nidare 1 Definition
fàere netu, límpiu, biancu nidu, fintzes lisu / fai s'annida annida a ccn. = carinnare
Synonyms e antonyms
allimpiare
| ctr.
acadhotzai,
imbratare,
recòghere
2.
su casu si annidat cun sa pranta de sa manu, fendidhu ◊ potzu andai a dhi fai s'annida annida, a dhi donai unu basidedhu a pobidha mia?(M.Simbula)
Etymon
srd.
Translations
French
rendre net
English
to make snow-white
Spanish
limpiar,
hacer cándido
Italian
rèndere càndido,
pulito
German
rein machen.
arrespinài , vrb: raspinai* Definition
èssere arrasposu, essire arrasposu
Translations
French
devenir rêche,
faire devenir rêche
English
to make rough (become)
Spanish
curtir,
agrietar
Italian
rèndere o divenire rùvido
German
grob werden,
grob machen.
irranchidàre , vrb Definition
fàere rànchidu, marigosu
Synonyms e antonyms
ammarigosae
| ctr.
indrucai,
indruchire
Etymon
srd.
Translations
French
rendre amer,
devenir amer
English
to embitter
Spanish
ranciar
Italian
rèndere o farsi amaro
German
bitter schmecken.
istuvàre , vrb: stuvai Definition
fàere a tuvu, a buidu, istuvonare; fintzes fàere essire totu su sàmbene de su pegus mortu; fàere istampu / lassare i. su ledàmine = lassàrelu fàghere
Synonyms e antonyms
ibboidare,
istuvedhare,
istuviolai,
istuvire,
istuvonare,
istuvudare,
tuvire
/
istampai
Sentences
s'istuvadu l'aerent cun su picu o segadu de membros unu cantu, fit bellu a li passare s'ozusantu sen'in venas de sàmbene unu ticu (Prantaferru)◊ canes e corbos l'aiant istuvadu, candho l'ant àpidu ◊ su pessamentu li est istuvandhe su cherbedhu
2.
su coro si fit istuvandhe de dolore e de pagura
Etymon
srd.
Translations
French
vider
English
to empty
Spanish
vaciar,
ahuecar
Italian
vuotare,
rèndere vuòto
German
ausleeren.
rèndhere , vrb: rèndiri,
rènnere Definition
giare frutu, portare badàngiu, prodúere prus de su chi s'ispendhet / pps. réndhidu, resu
Synonyms e antonyms
frutai,
produire
Sentences
si bi ponzo tantu e mi rendhet tantu, cantu bi lucuramus? ◊ istudiendhe no fit a bídere comente e proite sas olias podiant rèndhere de prus, o nessi su tantu de campare ◊ ocannu su bestiàmini at réndiu meda ◊ si no est bèni trabballada, sa terra rendit tropu pagu
Translations
French
produire,
rapporter
English
to bear
Spanish
rendir,
producir
Italian
rèndere,
produrre
German
einbringen,
leisten.