achichinàre , vrb: achiconare Definition foedhandho de erbas e laores, tocare a népide, fàere niedhu coment'e unu chicone Synonyms e antonyms abburvurare, afurconare, anneulare Etymon srd. Translations French nieller English to affect by smut Spanish atizonarse Italian rèndere golpato, annerito dalla gólpe German vom Steinbrand befallen, geschwärzt werden.

additzosàre , vrb Definition fàere cuntentos, prexaos, addiciaos, diciosos Etymon srd. Translations French rendre heureux English to make happy Spanish hacer feliz, dichoso Italian rèndere felici German beglücken.

afungurài , vrb Definition fàere prus fundhudu Synonyms e antonyms aprofundai, devucare, indevucare, istuvucare, tuvucare Etymon srd. Translations French approfondir English to make deeper Spanish profundizar, rehundir Italian rèndere più profóndo German tiefer machen, austiefen.

allutinài , vrb Synonyms e antonyms abbiare, allutae Etymon srd. Translations French raviver English to give life Spanish avivar, animar Italian rèndere vivo German lebendig machen.

ammarigosàe, ammarigosài , vrb Definition fàghere rànchidu, marigosu Synonyms e antonyms amargai, irranchidare | ctr. indrucai, indruchire Etymon srd. Translations French rendre amer English to make bitter Spanish volver amargo Italian rèndere amaro German bitter machen.

ammudigonàre , vrb: ammutigonare Definition essire mudurcos, de pagos foedhos, abbarrare citios Synonyms e antonyms ammutullonare, citire Sentences sa vida de campagnolu che l'aiat unu pagu ammudigonadu ◊ si est ammutigonadu unu pagu e poi si est postu a nàrrere Etymon srd. Translations French rendre taciturne English to make taciturn Spanish ser taciturno Italian rèndere o stare taciturno German schweigsam sein.

annidài, annidàre , vrb: annitare, nidare 1 Definition fàere netu, límpiu, biancu nidu, fintzes lisu / fai s'annida annida a ccn. = carinnare Synonyms e antonyms allimpiare | ctr. acadhotzai, imbratare, recòghere 2. su casu si annidat cun sa pranta de sa manu, fendidhu ◊ potzu andai a dhi fai s'annida annida, a dhi donai unu basidedhu a pobidha mia?(M.Simbula) Etymon srd. Translations French rendre net English to make snow-white Spanish limpiar, hacer cándido Italian rèndere càndido, pulito German rein machen.

arrespinài , vrb: raspinai* Definition èssere arrasposu, essire arrasposu Translations French devenir rêche, faire devenir rêche English to make rough (become) Spanish curtir, agrietar Italian rèndere o divenire rùvido German grob werden, grob machen.

irranchidàre , vrb Definition fàere rànchidu, marigosu Synonyms e antonyms ammarigosae | ctr. indrucai, indruchire Etymon srd. Translations French rendre amer, devenir amer English to embitter Spanish ranciar Italian rèndere o farsi amaro German bitter schmecken.

istuvàre , vrb: stuvai Definition fàere a tuvu, a buidu, istuvonare; fintzes fàere essire totu su sàmbene de su pegus mortu; fàere istampu / lassare i. su ledàmine = lassàrelu fàghere Synonyms e antonyms ibboidare, istuvedhare, istuviolai, istuvire, istuvonare, istuvudare, tuvire / istampai Sentences s'istuvadu l'aerent cun su picu o segadu de membros unu cantu, fit bellu a li passare s'ozusantu sen'in venas de sàmbene unu ticu (Prantaferru)◊ canes e corbos l'aiant istuvadu, candho l'ant àpidu ◊ su pessamentu li est istuvandhe su cherbedhu 2. su coro si fit istuvandhe de dolore e de pagura Etymon srd. Translations French vider English to empty Spanish vaciar, ahuecar Italian vuotare, rèndere vuòto German ausleeren.

rèndhere , vrb: rèndiri, rènnere Definition giare frutu, portare badàngiu, prodúere prus de su chi s'ispendhet / pps. réndhidu, resu Synonyms e antonyms frutai, produire Sentences si bi ponzo tantu e mi rendhet tantu, cantu bi lucuramus? ◊ istudiendhe no fit a bídere comente e proite sas olias podiant rèndhere de prus, o nessi su tantu de campare ◊ ocannu su bestiàmini at réndiu meda ◊ si no est bèni trabballada, sa terra rendit tropu pagu Translations French produire, rapporter English to bear Spanish rendir, producir Italian rèndere, produrre German einbringen, leisten.

«« Search again