arruséri , agt, nm: ruseri Definition
chi o chie bogat o cricat rusas, iscusas
Synonyms e antonyms
arrebuseri,
imbodhiosu,
imbovadori,
improseri,
matracheri,
tramperi,
trancamallosu
Scientific Terminology
ntl
Translations
French
tricheur,
habile
English
shrewed,
cheater
Spanish
fullero
Italian
baro,
scaltro
German
Betrüger,
schlau.
faulóngiu , agt, nm Definition
chi o chie narat fàulas, chi ingannat, chi trampat, faet a crèdere una cosa po àtera
Synonyms e antonyms
caldubberi,
castangeri,
fabularzu,
fauànciu,
fauloxu,
mincidiosu,
patoceri
| ctr.
beridadosu
Sentences
cussas sunt féminas faulòngias, afrodhieras e traitoras
Etymon
srd.
Translations
French
mystificateur,
trompeur
English
deceptive
Spanish
engañoso
Italian
ingannévole
German
Betrüger,
lügnerisch.
fugliéri , nm Definition
chie faet cosas ingannandho s'àteru
Synonyms e antonyms
afrascadore,
arrebuseri,
fraíciu,
imbusteri,
inganneri,
ingregheri,
macatrefa,
mandragheri,
tramperi,
tramposu
Scientific Terminology
ntl
Etymon
spn.
fullero
Translations
French
escroc
English
swindler
Spanish
estafador
Italian
truffatóre
German
Betrüger.
imbodhiósu , agt, nm: imbolicosu,
imboligosu Definition
chi o chie costumat a trampare, a pigare sa gente a ingannia giaendhodhi a bíere una cosa po un’àtera
Synonyms e antonyms
afrascadore,
arrebuseri,
imbodhicheri,
imbolicantinu,
imbusteri,
inganneri,
ingheniosu,
ingregheri,
introsigheri,
inzomosu,
pinnicule,
tramperi,
trapuleri
/
cdh. imbuliconi
Sentences
imbodhiosu atriviu… balla ca no mi futis prus! ◊ so tantu imboligante e imboligosu chi mancu eo mi poto isboligare ◊ su chi fachent cussos est cubau, ca sunt imbolicosos ◊ imbolicosu chi no bi ndhe aiat àteru in sa terra, issu nos la fachiat in cara che unu maghiarju ◊ cussu cummertzante est un'imboligosu
Scientific Terminology
ntl
Etymon
srd.
Translations
French
filou,
escroc
English
swindler
Spanish
tramposo
Italian
imbroglióne,
truffatóre
German
Betrüger.
imbovéri , agt, nm Definition
chi o chie costumat a imbovare sa gente
Synonyms e antonyms
arrebuseri,
fraitzu,
imbodhiosu,
imbusteri,
inganneri,
ingregheri,
tramperi,
tramposu
Sentences
no fait a giogai cun genti imbovera: ndi perdis totu!
Scientific Terminology
ntl
Etymon
srd.
Translations
French
trompeur
English
cheat
Spanish
embaucador
Italian
gabbatóre
German
Betrüger.
impostòre, impostòri , nm Definition
faulàrgiu malu, de cudhos chi narant fàulas apostadamente po fàere male e no deasi po su pecu de èssere faulàrgios
Synonyms e antonyms
fabularzu,
fingiu,
fogaresu,
fogoneri,
fogoronarzu,
mincidiosu
/
cdh. impustori
| ctr.
beridadosu,
sentzígliu
Sentences
dh’intendhes? est un’impostore, unu faulàrgiu! ◊ semus picados pro impostores e semus verteros ◊ baxi, fraulàncius chi seis e impostoris, genti abburréscia chi girat su mundu imbrogliendi sa pòbera genti e furendi! ◊ ca ses impostori ti dhu nat sa faci!
Etymon
itl.
Translations
French
imposteur calomniateur
English
impostor,
backbiter
Spanish
impostor
Italian
impostóre,
calunniatóre
German
Betrüger,
Verleumder.
incatramadòre, incatramadòri , agt, nm Definition
chi o chie leat s'àteru a ingannu
Synonyms e antonyms
afrascadore,
arrebuseri,
fraitzu,
imbodhiosu,
imbusteri,
inganneri,
tramperi,
tramposu,
trasseri
Etymon
srd.
Translations
French
trompeur
English
deceptive,
deceiver
Spanish
engañador
Italian
ingannatóre
German
Betrüger.
ingannadòre, ingannadòri , agt, nm Definition
chi o chie faet ingannos
Synonyms e antonyms
aciseri,
incatramu,
inganneri,
inganniosu
/
dimóniu
Sentences
custu ingannadore induit a s'errore mannos e pitzinnos ◊ no bos intzeghet sa chimera ingannadora de faltzos profetas pagados dai manu furistera! ◊ una, male pro me, ndhe apo istimadu cretendhe chi no fit ingannadora
Surnames and Proverbs
prb:
s'ingannu torrat a s'ingannadore
Etymon
srd.
Translations
French
trompeur
English
cheat,
deceiving
Spanish
engañador
Italian
ingannatóre,
seduttóre
German
Betrüger,
Verführer.
ingannamúndhu , nm Definition
unu chi ingannat
Synonyms e antonyms
inganneri,
tramposu
Sentences
ingannamundhu, disgrasciadu!
Translations
French
trompeur
English
trickster
Spanish
engañamundo
Italian
gabbamóndo
German
Betrüger.
ingannéri , agt, nm Definition
chi o chie costumat a ingannare
Synonyms e antonyms
afrascadore,
arrebuseri,
fraitzu,
imbusteri,
ingabberi,
inganniosu,
ingregheri,
maltariosu,
mànghinu,
mariolu,
tramperi,
trasseri
| ctr.
sentzillu
Sentences
sentz'e nisciuna istima, coru fartzu, inganneri, mi as amau po finta! ◊ ses andhendhe cun sussos dimónios inganneris!
Scientific Terminology
ntl
Etymon
srd.
Translations
French
trompeur
English
deceiver,
deceitful
Spanish
engañador
Italian
ingannatóre,
ingannévole
German
trügerisch,
Betrüger.
latranghéri , agt, nm: letrancheri,
letrangheri Definition
chi o chie cricat de imbovare o ingannare s'àteru
Synonyms e antonyms
arruseri,
imbodhiosu,
imbovadori,
improseri,
matracheri,
tramperi,
trancamallosu
Etymon
srd.
Translations
French
filou,
escroc
English
cheater
Spanish
estafador
Italian
imbroglióne
German
betrügerisch,
Betrüger.
mariólu , agt, nm: meriolu Definition
chie acostumat a pigare is àteros cun s'ingannu; fintzes unu chi abbarrat aifatu de su logu, sèmpere in giru
Synonyms e antonyms
afrascadore,
arrebuseri,
fraíciu,
fuglieri,
imbodhiosu,
imbusteri,
inganneri,
ingheniosu,
ingregheri,
mànghinu,
tramperi,
trasseri
/
ttrs. marioru
/
rundhellu
Sentences
no s'ischit ite àteru li nesit cussa mariola pro la corogliare ◊ no ti lasses incantare dae su mariolu! ◊ pro si campare, dogni mariolu diat cunvelter sas pedras in pane! (G.Zicconi Tanchis)◊ innantis su sonnu beniat mariolu mariolu e mi abbratzaiat a note intrea: como no poto drommire!
Surnames and Proverbs
smb:
Mariolu
Scientific Terminology
ntl
Etymon
itl.
mari(u)olo
Translations
French
escroc
English
swindler
Spanish
estafador
Italian
truffatóre
German
Betrüger,
Schwindler.
mascangànnu , nm: maschinganna,
maschingannu Definition
mascu de ingannu, genia de mostru (pegus naschiu istrupiau), su dimóniu; fintzes una genia de móvia o chinnida chi trampat a chie est in crica de aciapare a un'àteru
Synonyms e antonyms
immostre,
mastringannu,
mostre
/
demóniu
Idioms
csn:
leare a unu a maschingannu = trampare, leare s'àteru cun iscusas a ingannu; maschinganna (morisca) = marighedha de carrúciu, morisca créschida in mesu de sa tàula
Sentences
abba e aera sunt pienos de àligas e ferenos, essint maladias noas, sos pegos aultint o anzant mascangannos ◊ unu pastore una note at biu una grannu colunna altzannosi de terra e at pentzau ca cussu fiat Maschinganna ◊ su maschinganna essit in figura de mascu de brebè, de boe niedhu…
Translations
French
trompeur
English
deceiver,
deceiving move,
dribbling
Spanish
engañador,
movimiento engañador
Italian
ingannatóre,
mòssa ingannatrice
German
Betrüger,
Finte.
melindréri , agt, nm Definition
chi o chie pigat s'àteru a milindros (no sèmpere po su bonu, ma fintzes a ingannu)
Synonyms e antonyms
fadadore,
improsadore,
incanteri
Etymon
srd.
Translations
French
emberlificoteur
English
cheater
Spanish
engatusar
Italian
abbindolatóre
German
Betrüger.
trampanéri , nm Definition
chie acostumat a fàere tràmpanas, a trampare, nàrrere fàulas
Synonyms e antonyms
trampanudu,
tramperi,
tramposu
Sentences
est in istadu malu totu pro curpa de sos trampaneris ◊ oe s'est atoscadu s'ambiente e trampaneris cun diplomas mannos cosas istranas s'ant fissadu in mente (R.Casula)◊ at a èssi cosa chi narat s'amigu trampaneri po bantaxeria! ◊ dèu dh'apu arróscia custa genti trampanera!
Translations
French
trompeur,
escroc
English
cheater
Spanish
tramposo
Italian
ingannatóre,
truffatóre
German
Betrüger.
trampéri , agt, nm Definition
chi o chie acostumat a cuncordare tramperias, trampas
Synonyms e antonyms
afrascadore,
arrebuseri,
fraitzu,
imbodhiosu,
imbusteri,
inganneri,
maciapaneri,
mànghinu,
tramposu,
trampuceri,
trobedheri
Sentences
tramperi chi no ses àteru! ◊ su grodhe est un'animale tramperi
Scientific Terminology
ntl
Translations
French
d'escroc,
trompeur
English
conman
Spanish
tramposo
Italian
truffaldino,
ingannatóre
German
betrügerisch,
Betrüger.
trampósu , agt, nm Definition
chi o chie est prenu de trampas, faet trampas, odríngiat ingannos / peràulas tramposas = chi lassant dudosos ca faent pentzare a prus de una cosa, o ndhe faent pentzare una po un'àtera (che candho si giogat a intzertare)
Synonyms e antonyms
afrascadore,
arrebuseri,
fraitzu,
imbodhiosu,
imbusteri,
inganneri,
inganniosu,
ingregheri,
mànghinu,
mariolu,
tramasseri,
trampajolu,
tramperi,
trampista,
trasseri
Sentences
apitzigada ti l'apo sa trampa: eo puru, si cheres, so tramposu ◊ cussu est tramposu che matzone, totu ingannos! ◊ tramposu ses? míseru moris! ◊ pàgami su salàriu, tramposu, chi ses rebbelle e no cheres pagare! (A.M.Scanu)
Etymon
spn.
Translations
French
escroc
English
swindler,
cheating
Spanish
tramposo
Italian
imbroglióne,
truffatóre
German
Betrüger.
trancamallósu , agt, nm Definition
chi o chie acostumat a fàere trancamàglias, imbodhigos, ingannos po su torracontu suo
Synonyms e antonyms
arruseri,
trafaneri,
tramposu,
trancheri,
trapuleri
Sentences
cussu trancamallosu narat de sa pedra pane: no li ponzas mente!
Scientific Terminology
ntl
Translations
French
flibustier,
escroc
English
scoundrel
Spanish
estafador
Italian
filibustière,
imbroglióne
German
Betrüger.
trapasséri , agt, nm Definition
chi o chie faet male a s'àteru a traitoria, chi dhi portat sa traitoria
Synonyms e antonyms
caratzanu,
falsu,
fingidore,
fingidu,
ifidau,
traitore
Sentences
trapassera, daet a bídere una cosa e ti est faghindhe sa furca! ◊ trapassera mala, est a prima cun totu su biginau
Etymon
srd.
Translations
French
traître,
trompeur,
perfide
English
traitor,
deceiful,
wicked
Spanish
traidor,
engañador
Italian
traditóre,
ingannévole,
pèrfido
German
Verräter,
Betrüger,
betrügerisch.