burtzarèdha , nf Definition un'apenas, su tanti chi si podet pigare in d-una manu (e prus pagu puru) Synonyms e antonyms filchinida, pimpiredhu, pimpirida, piticada, purtzada*.
burtzédhu , nm Definition its? bufare a burtzedhu in su trainu = a s'imbentrada? a bucadas? cun calecunu istrégiu? (bíere abburtzare 1)
burtzèra , nf: purtzera 1 Definition
genia de erba fragosa, bona a cundhimentu e fintzes po cura
Synonyms e antonyms
tzarfaliu
Scientific Terminology
rba, rbc, Anthriscus cerefolium
Translations
French
cerfeuil
English
chervil
Spanish
perifollo
Italian
cerfòglio
German
Kerbel,
Gartenkerbel,
Kerbelkraut.
burtzigàre , vrb Definition pigare a burtzigones, a cropos de púngiu Synonyms e antonyms abbuciconai, apugnigosai.
burtzighinàdu , agt Definition chi portat is burtzighinos Synonyms e antonyms imbultzighinadu Etymon srd.
burtzighínas, burtzighínu brutzighínus
burtzigòne bucicòne
burtzinítos broconítus
búrtzu brúciu
búrtzu 1 , nm Definition
maladia chi benit a is cuadhos: maladia de s'urtzu, assubentu
Scientific Terminology
mld
Etymon
ltn.
vulsus
Translations
French
poussif,
pousse
English
weak (ness)
Spanish
enfermo de huélfago
Italian
bólso,
bolsàggine
German
Engbrüstige,
Engbrüstigkeit.
burtzulèto , nm Definition su brúciu, su tretu de su brúciu de una camisa, maglione o àteru deosi Synonyms e antonyms brucinitu.
búrula brúglia
burulàre brugliàre
buruléri brulléri
burulèta , nf Synonyms e antonyms brullichedha, bugligheta, brullita.
burulòne , agt, nm Synonyms e antonyms brullanu, brulleri / cdh. burruladori Etymon srd.
burutòne borrutòne
burvúdhu buivúdhu
burvulièra bruvurèra